För ett halvår sedan, en dag på jobbet och det vanliga. Vikarier personalbrist och allt annat kom denna tjej instormande på just min avdelning. Denna dag trodde jag inte att hon skulle betyda så mycket för mig som hon faktiskt gör. Hon var pratglad, spontan och helt underbar, jag trodde aldrig att vi ens skulle bli vänner utan tänkte mer, ja hon gör sitt jobb, är med barnen och pratar allmänt med oss ordinarie personal. Men efter denna dag har hon betytt mer och mer för varje dag. Väldens bästa Cajsa, hon är min bästa vän, jobbig och helt underbar. 

 

Att en person kan komma in i ens liv på en dag och betyda så mycket som hon gjort. Funnits där när det varit som tyngst, varit med då jag varit som lyckligast. Men viktigast av allt, hon finns alltid där oavsett om jag är arg, ledsen eller behöver en kram. hon finns till och med där då jag är som argast och bara vill vara för mig själv, hon får mig att skratta och inse att livet kan förändras på en sekund. Denna tjej var den första som fick veta att jag plussat, hon kommer alltid att finnas vid min sida oavsett vad. Cajsa du är bäst!

Det skrämmer mig att det snart har gått fem år sedan du tog ditt sista andetag, du skulle ju komma och hälsa på i min förata lägenhet, sjuta simon med potatisgiväret och finnas där för mig då jag hade dom svåraste frågorna. Men att du inte ens kan medverka på mim 20 års dag gör så ont. Så ont så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Du var ju den bästa som fanns. Men en sak vet jag, jag älskar och saknar dig mer än ord kan beskriva! Världen bästa farfar!♡

Att vädret kan ha så stor betydelse i humöret. Sol ute, stängning på förskolan och ett leende på lärpparna. Funderar  stort på att boka bord på challenge  åt mig och mannen, jag menar dom har avslutningsfest där då dom ska stänga och hade 50% på maten... så varför inte lixom, kan ju va trevligt. Bara man håller  sig frisk det vill säga! 

Eftersom att Simon far tidigt på morgonen och jag börjar oftast mellan åtta och nio dessa veckor så får jag mig lite egentid på morgonen, avnjuter den självklart som om det vore min sista och tar det luuugnt framför datorn och läser bloggar. Det kallar jag avlsappning, pluss att det är 50 min kvar tills min buss går till jobbet. (måste skaffa mig det där kortet man får ha då man kan köra bil)

 

Vad ska man säga... 2014 blev ett fantastiskt år, pluggade mestadels av dagarana mellan januari till maj, var på världens bästa förskola och sedan tackade jag för mig och skolan för denna gång. Studentmössorna åkte på och jag var glad.

 

Började sommaren med att jobba på Åhlens fram tills augusti, arbetslös i ca 4 veckor. Sedan dubbeljobb fram tills i november. December blev nog den jobbigaste men bästa månaden på länge, flyttade till Piteå, blev sambo och jobbade här.  Firade även jul utan någon av min familj denna jul. Utan vi blev kvar här i piteå och umgicks med Simons familj och fasters lilla melle.  Annandagen åkte vi hem till mamma där vi även sov över, mys med min släkt och hade det allmänt bra.

 

 

Kan redan säga att 2015 börjar otroligt bra, ett jobb på 100% fram tills midsommar och börjar verkligen få ordning här i lägenheten, ett tips till er som vill flytta hemifrån, gör inte det under jul... blir såååå mycket mer ni måste köpa på en gång, det har jag lärt mig iaf. 

 

Idag då jag slutade jobba på förskolan halv 12 så såg jag långt ifrån att det var en äldre dam som inte riktigt visste vart hon skulle, undertiden jag gick ut från grinden på förskolan så såg jag över 5 pers som bara gick förbi henne. 

 

Tålmodigt stannade jag upp och frågade ifall hon behövde hjälp med något, hon sa att hon sökte en viss gata, jag berättade att den låg inne i stan och hon blev nästan upprörd, hon upprepade gatan och nummret ett x antal gånger, då förstod jag det direkt. Hon kommer inte ihåg vart hon bor och hur hon tog sig hit. Jag frågade ifall det fanns någon som jag kunde ringa hon gav mig namn och jag försökte söka upp det på hitta.se men utan resultat bestämte jag mig för att ta bussen tillsammans med den äldre kvinnan och ta henne hem. Hon sa att hon inte ville besvära mig och att hon inte hade några pengar/nyckel med sig ut. Jag tittade på den ledsna damen och bestämde mig för att stolt betala hennes buss och väl i stan började hon känna igen sig. Denna dam bodde tillsammans med sin man som för tillfället inte var hemma. Jag såg till att hon kom hem till värme och till sitt hem, tyvärr var ingen hemma men jag hoppas att denna dam hamnade i trygga händer och inte är allt för nedfrusen. 

 

Jag gjorde allt detta utan att tänka på pengar då damen sa innan vi hoppade på bussen att jag skulle få tillbaka pengar för telefonsamtalen och bussen så tittade jag glatt på henne och sa att det inte var någon fara. Då blev hon orolig att hon tog upp min viktiga tid, men glatt sa jag att jag inte har något inbokat fören ikväll. 

 

Nu hoppas jag att fler människor ser och hjälper de personer som behöver hjälp, oavsett ålder och kön. Det kan betyda att du har räddat ett liv, för en dement kvinna kan vandra runt hur långt som helst och nu i kylan så blir man nerkyld fort. Så snälla ni som läser detta ta er en tankeställare och gör något som du själv vill att någon ska göra mot dig då du blir äldre. Det hade kunnat vara din mormor eller mamma.